![\"bitcoin-logo\"](\"https:\/\/btcln.se\/wp-content\/uploads\/2021\/09\/bitcoin-logo.png\"){kind=logo}
<\/a><\/figure><\/div>\n\n\n\nBitcoin \u00e4r k\u00e4nt som en typ av kryptovaluta eftersom den anv\u00e4nder kryptografi f\u00f6r att h\u00e5lla den s\u00e4ker. Det finns inga fysiska bitcoins, bara saldon som f\u00f6rvaras i en offentlig liggare (blockchain, blockkedja) som alla har transparent tillg\u00e5ng till och full insyn i (\u00e4ven om varje post i sig \u00e4r krypterad). Alla bitcoin-transaktioner verifieras av en enorm m\u00e4ngd datorkraft via en process som kallas ”mining” och genom de tiotusentals s\u00e5 kallade ”noder” som finns \u00f6ver hela v\u00e4rlden. Bitcoin utf\u00e4rdas eller st\u00f6ds inte av n\u00e5gra banker eller regeringar, och inte heller \u00e4r en enskild bitcoin v\u00e4rdefull som en vara. Trots att bitcoin inte ses som en valuta i de flesta delar av v\u00e4rlden, \u00e4r bitcoin mycket popul\u00e4rt och har utl\u00f6st lanseringen av tusentals andra kryptovalutor, kollektivt kallade altcoins. Bitcoin f\u00f6rkortas vanligtvis som ”BTC” n\u00e4r den handlas p\u00e5 olika exchanges. N\u00e4r man skriver om bitcoin och man anv\u00e4nder stort B avser man blockkedjan, lite b anv\u00e4nds n\u00e4r man skriver om bitcoin som valuta.<\/p>\n\n\n\n
Vad \u00e4r utm\u00e4rkande f\u00f6r bitcoin?<\/h2>\n\n\n\n- Bitcoin lanserades 2009 och \u00e4r v\u00e4rldens st\u00f6rsta kryptovaluta efter b\u00f6rsv\u00e4rde.<\/li>
- Till skillnad fr\u00e5n fiat-valuta skapas, distribueras, handlas och lagras bitcoin med hj\u00e4lp av ett decentraliserat bokf\u00f6ringssystem, det som kallas f\u00f6r blockchain (blockkedja p\u00e5 svenska).<\/li>
- Bitcoins historia som ”store of value” har varit turbulent och volatil, den har g\u00e5tt igenom flera cykler av uppg\u00e5ngar och nedg\u00e5ngar under sin relativt korta livsl\u00e4ngd.<\/li>
- Som den f\u00f6rsta virtuella valutan och dess utbredd popularitet och framg\u00e5ng har bitcoin inspirerat en m\u00e4ngd andra kryptovalutor i dess k\u00f6lvatten.<\/li>
- En bitcoin \u00e4r delbar till \u00e5tta decimaler (100 miljoner av en bitcoin), och denna minsta enhet kallas en Satoshi.<\/li><\/ul>\n\n\n\n
Bitcoins vitbok eller Whitepaper som det heter p\u00e5 engelska. Detta \u00e4r Satoshi Nakamotos originaldokument som beskriver Bitcoin.<\/strong>
Bitcoin: A Peer-to-Peer Electronic Cash System<\/a> (Originalet p\u00e5 engelska)
Bitcoin: Ett peer-to-peer elektroniskt kontantsystem<\/a> (Svensk \u00f6vers\u00e4ttning)<\/p>\n\n\n\nAtt f\u00f6rst\u00e5 Bitcoin<\/h2>\n\n\n\n
\u00d6vergripande och f\u00f6renklat beskrivet best\u00e5r Bitcoinsystemet av en stor samling datorer (\u00e4ven kallade ”noder”) och ASICs (Application Specific Integrated Circuits) som \u00e4r ”miners” som alla k\u00f6r bitcoins kod och som minar (framst\u00e4ller) nya bitcoins och lagrar dem i blockkedjan samt att de verifierar alla transaktioner som genomf\u00f6rs i blockkedjan. Metaforiskt kan en blockkedja ses som en samling block (d\u00e4rav namnet blockchain). I varje block finns en samling transaktioner. Eftersom alla datorer som driver och verifierar blockkedjan har samma lista \u00f6ver block och transaktioner helt \u00f6ppet och transparent och kan se dessa nya block skapas och fyllas med nya bitcointransaktioner s\u00e5 kan ingen lura systemet.<\/p>\n\n\n\n![\"bitcoin](\"https:\/\/btcln.se\/wp-content\/uploads\/2021\/10\/bitcoin-blockkedja-blockchain-1024x566.png\")
<\/a><\/figure>\n\n\n\nVem som helst, oavsett om de k\u00f6r en bitcoin-nod eller inte, kan se dessa transaktioner genomf\u00f6ras i realtid. F\u00f6r att n\u00e5gon skulle kunna lura eller p\u00e5verka Bitcoins blockkedja skulle de beh\u00f6va anv\u00e4nda minst 51% av den datorkraft som driver blockkedjan idag. N\u00e4r detta skrivs (2021-10-14) best\u00e5r Bitcoins blockkedja av 13 615 fulla noder och detta antal \u00f6kar hela tiden. F\u00f6r att ta kontroll \u00f6ver minst 51% av noderna skulle det kr\u00e4vas ett enormt kapital samt tillg\u00e5ng till enorma m\u00e4ngder energi. Detta tillsammans g\u00f6r att en s\u00e5dan attack \u00e4r i princip om\u00f6jlig att genomf\u00f6ra. Men om en attack mot f\u00f6rmodan skulle genomf\u00f6ras s\u00e5 skulle bitcoinminers och nodoperat\u00f6rer, de m\u00e4nniskor som deltar i och driver bitcoinn\u00e4tverket med sina datorer och ASICs sannolikt g\u00f6ra en s\u00e5 kallad ”fork” (gaffel) till en ny blockkedja, vilket g\u00f6r anstr\u00e4ngningen f\u00f6r att ta kontroll \u00f6ver blockkedjan \u00e4r bortkastad.<\/p>\n\n\n\n
Var och hur lagrar man bitcoin?<\/h2>\n\n\n\n
Alla bitcoins existerar i blockkedjan och de l\u00e4mnar aldrig den. F\u00f6r att kunna hantera bitcoin m\u00e5ste du ha en wallet (pl\u00e5nbok). Termen ”pl\u00e5nbok” \u00e4r lite missvisande, eftersom bitcoins decentraliserade karakt\u00e4r inneb\u00e4r att den aldrig lagras ”i” en pl\u00e5nbok, utan snarare distribueras p\u00e5 blockkedjan. Men det \u00e4r din wallet som inneh\u00e5ller dina offentliga och privata ”nycklar” och det \u00e4r det som ger dig tillg\u00e5ng till dina bitcoin. Dessa nycklar \u00e4r l\u00e5nga str\u00e4ngar av siffror och bokst\u00e4ver och de \u00e4r l\u00e4nkade genom den matematiska krypteringsalgoritmen som anv\u00e4ndes f\u00f6r att skapa dem. Den offentliga nyckeln (j\u00e4mf\u00f6rbar med ett bankkontonummer) \u00e4r publik och fungerar som en adress till vilken andra kan skicka bitcoin. Din privata nyckel anv\u00e4nds f\u00f6r signering n\u00e4r du ska skicka bitcoin. <\/p>\n\n\n\n
![\"bitcoin](\"https:\/\/btcln.se\/wp-content\/uploads\/2021\/10\/bitcoin-wallet-1.png\")
<\/a><\/figure><\/div>\n\n\n\nN\u00e4r du skapar en wallet s\u00e5 skapas ocks\u00e5 i de allra flesta fall en s\u00e5 kallad seed phrase, en str\u00e4ng av ord som finns definierade i en ordlista som kallas f\u00f6r BIP39 som best\u00e5r av 2048 ord. De flesta wallets anv\u00e4nder en seed phrase som best\u00e5r av 12 eller 24 ord fr\u00e5n denna ordlista. Seed phrasen \u00e4r din backup till dina bitcoin. S\u00e5 l\u00e4nge du har din seed phrase s\u00e5 kan du \u00e5terst\u00e4lla din wallet oavsett om datorn kraschat, mobilen har g\u00e5tt s\u00f6nder eller du har tappat bort mobilen eller var du nu har haft din wallet. Det \u00e4r oerh\u00f6rt viktigt att du lagrar din seed phrase s\u00e4kert om n\u00e5got skulle h\u00e4nda med den eller de enheter du har din wallet p\u00e5. Har du inte din seed phrase \u00e4r dina bitcoin o\u00e5tkomliga f\u00f6r evigt om n\u00e5got skulle h\u00e4nda. Lika viktigt \u00e4r det att ingen annan f\u00e5r tillg\u00e5ng till din seed phrase. Precis som du sj\u00e4lv kan \u00e5terst\u00e4lla din wallet om n\u00e5got h\u00e4nder s\u00e5 kan en obeh\u00f6rig som f\u00e5tt tillg\u00e5ng till seed phrasen n\u00e4r som helst \u00e5terst\u00e4lla den och flytta bitcoinen n\u00e5gon annanstans och d\u00e5 \u00e4r de borta f\u00f6r alltid.<\/p>\n\n\n\n
Peer-to-Peer-teknik<\/h2>\n\n\n\n
Bitcoin \u00e4r en av de f\u00f6rsta digitala valutorna som anv\u00e4nder peer-to-peer (P2P)-teknologi f\u00f6r att underl\u00e4tta omedelbara betalningar. De oberoende individerna och f\u00f6retagen som \u00e4ger den styrande datorkraften och deltar i bitcoinn\u00e4tverket, bitcoin ”miners” ansvarar f\u00f6r bearbetningen av transaktionerna p\u00e5 blockchain och motiveras av bel\u00f6ningar (framst\u00e4llning av nya bitcoin) och transaktionsavgifter som betalas i bitcoin.<\/p>\n\n\n\n
Dessa miners kan ses som en decentraliserad myndighet som uppr\u00e4tth\u00e5ller trov\u00e4rdigheten f\u00f6r bitcoinn\u00e4tverket. Nya bitcoins sl\u00e4pps till miners med en fast, men periodiskt sjunkande takt. Det finns bara 21 miljoner bitcoins som kan framst\u00e4llas totalt. Fr\u00e5n och med september 2021 finns det \u00f6ver 18,8 miljoner bitcoin och mindre \u00e4n 2,25 miljoner bitcoin kvar att mina.<\/p>\n\n\n\n
P\u00e5 detta s\u00e4tt fungerar bitcoin och andra kryptovalutor annorlunda \u00e4n fiatvaluta. I centraliserade banksystem sl\u00e4pps valutan i en takt som matchar varutillv\u00e4xten. Detta system \u00e4r avsett att uppr\u00e4tth\u00e5lla prisstabilitet. Ett decentraliserat system som bitcoin f\u00f6ljer en algoritm som \u00e4r f\u00f6rprogrammerad att sl\u00e4ppa nya bitcoin med ett f\u00f6rbest\u00e4mt intervall och detta g\u00e5r inte att p\u00e5verka.<\/p>\n\n\n\n
Bitcoin mining<\/h2>\n\n\n\n
Bitcoin mining \u00e4r processen att skapa nya bitcoins genom att l\u00f6sa extremt komplicerade matematiska problem som verifierar transaktioner i valutan. N\u00e4r en bitcoin lyckas brytas f\u00e5r minern en f\u00f6rutbest\u00e4md m\u00e4ngd bitcoin.<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6r att framg\u00e5ngsrikt l\u00e4gga till ett block t\u00e4vlar bitcoinminers om att l\u00f6sa extremt komplexa matematiska problem som kr\u00e4ver anv\u00e4ndning av dyra datorer och enorma m\u00e4ngder el. Den maskinvara som kr\u00e4vs kallas Application Specific Integrated Circuits, eller ASIC, och kan kosta upp till $10 000. ASIC f\u00f6rbrukar enorma m\u00e4ngder el, vilket har dragit p\u00e5 sig kritik fr\u00e5n milj\u00f6grupper och begr\u00e4nsar miners l\u00f6nsamhet.<\/p>\n\n\n\n![\"bitcoin](\"https:\/\/btcln.se\/wp-content\/uploads\/2021\/10\/bitcoin-miner-antminer-1024x558.png\")
<\/a><\/figure>\n\n\n\nOm en miner lyckas l\u00e4gga till ett block i blockkedjan kommer de att f\u00e5 6,25 bitcoins som bel\u00f6ning. Bel\u00f6ningsbeloppet halveras ungef\u00e4r vart fj\u00e4rde \u00e5r, eller var 210 000 block. I augusti 2021 handlades bitcoin till cirka $48 000, vilket g\u00f6r 6,25 bitcoins v\u00e4rda cirka $300 000.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Vad \u00e4r Bitcoin? Bitcoin \u00e4r ett n\u00e4tverk, en blockkedja (blockchain) och en digital valuta som skapades i januari 2009. Den \u00e4r utvecklad fr\u00e5n id\u00e9erna framtagna av den mystiska Satoshi Nakamoto. Ingen vet \u00e4n idag vilken Satoshi Nakamoto \u00e4r, om det \u00e4r en ensam person eller en grupp av personer. \u00c4n idag \u00e4r identiteten p\u00e5 den […]\n","protected":false},"author":2,"featured_media":14,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"page-right-sidebar.php","meta":{"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/btcln.se\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/55"}],"collection":[{"href":"https:\/\/btcln.se\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/btcln.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/btcln.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/btcln.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=55"}],"version-history":[{"count":29,"href":"https:\/\/btcln.se\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/55\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":324,"href":"https:\/\/btcln.se\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/55\/revisions\/324"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/btcln.se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/14"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/btcln.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=55"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
Bitcoins vitbok eller Whitepaper som det heter p\u00e5 engelska. Detta \u00e4r Satoshi Nakamotos originaldokument som beskriver Bitcoin.<\/strong> \u00d6vergripande och f\u00f6renklat beskrivet best\u00e5r Bitcoinsystemet av en stor samling datorer (\u00e4ven kallade ”noder”) och ASICs (Application Specific Integrated Circuits) som \u00e4r ”miners” som alla k\u00f6r bitcoins kod och som minar (framst\u00e4ller) nya bitcoins och lagrar dem i blockkedjan samt att de verifierar alla transaktioner som genomf\u00f6rs i blockkedjan. Metaforiskt kan en blockkedja ses som en samling block (d\u00e4rav namnet blockchain). I varje block finns en samling transaktioner. Eftersom alla datorer som driver och verifierar blockkedjan har samma lista \u00f6ver block och transaktioner helt \u00f6ppet och transparent och kan se dessa nya block skapas och fyllas med nya bitcointransaktioner s\u00e5 kan ingen lura systemet.<\/p>\n\n\n\n Vem som helst, oavsett om de k\u00f6r en bitcoin-nod eller inte, kan se dessa transaktioner genomf\u00f6ras i realtid. F\u00f6r att n\u00e5gon skulle kunna lura eller p\u00e5verka Bitcoins blockkedja skulle de beh\u00f6va anv\u00e4nda minst 51% av den datorkraft som driver blockkedjan idag. N\u00e4r detta skrivs (2021-10-14) best\u00e5r Bitcoins blockkedja av 13 615 fulla noder och detta antal \u00f6kar hela tiden. F\u00f6r att ta kontroll \u00f6ver minst 51% av noderna skulle det kr\u00e4vas ett enormt kapital samt tillg\u00e5ng till enorma m\u00e4ngder energi. Detta tillsammans g\u00f6r att en s\u00e5dan attack \u00e4r i princip om\u00f6jlig att genomf\u00f6ra. Men om en attack mot f\u00f6rmodan skulle genomf\u00f6ras s\u00e5 skulle bitcoinminers och nodoperat\u00f6rer, de m\u00e4nniskor som deltar i och driver bitcoinn\u00e4tverket med sina datorer och ASICs sannolikt g\u00f6ra en s\u00e5 kallad ”fork” (gaffel) till en ny blockkedja, vilket g\u00f6r anstr\u00e4ngningen f\u00f6r att ta kontroll \u00f6ver blockkedjan \u00e4r bortkastad.<\/p>\n\n\n\n Alla bitcoins existerar i blockkedjan och de l\u00e4mnar aldrig den. F\u00f6r att kunna hantera bitcoin m\u00e5ste du ha en wallet (pl\u00e5nbok). Termen ”pl\u00e5nbok” \u00e4r lite missvisande, eftersom bitcoins decentraliserade karakt\u00e4r inneb\u00e4r att den aldrig lagras ”i” en pl\u00e5nbok, utan snarare distribueras p\u00e5 blockkedjan. Men det \u00e4r din wallet som inneh\u00e5ller dina offentliga och privata ”nycklar” och det \u00e4r det som ger dig tillg\u00e5ng till dina bitcoin. Dessa nycklar \u00e4r l\u00e5nga str\u00e4ngar av siffror och bokst\u00e4ver och de \u00e4r l\u00e4nkade genom den matematiska krypteringsalgoritmen som anv\u00e4ndes f\u00f6r att skapa dem. Den offentliga nyckeln (j\u00e4mf\u00f6rbar med ett bankkontonummer) \u00e4r publik och fungerar som en adress till vilken andra kan skicka bitcoin. Din privata nyckel anv\u00e4nds f\u00f6r signering n\u00e4r du ska skicka bitcoin. <\/p>\n\n\n\n N\u00e4r du skapar en wallet s\u00e5 skapas ocks\u00e5 i de allra flesta fall en s\u00e5 kallad seed phrase, en str\u00e4ng av ord som finns definierade i en ordlista som kallas f\u00f6r BIP39 som best\u00e5r av 2048 ord. De flesta wallets anv\u00e4nder en seed phrase som best\u00e5r av 12 eller 24 ord fr\u00e5n denna ordlista. Seed phrasen \u00e4r din backup till dina bitcoin. S\u00e5 l\u00e4nge du har din seed phrase s\u00e5 kan du \u00e5terst\u00e4lla din wallet oavsett om datorn kraschat, mobilen har g\u00e5tt s\u00f6nder eller du har tappat bort mobilen eller var du nu har haft din wallet. Det \u00e4r oerh\u00f6rt viktigt att du lagrar din seed phrase s\u00e4kert om n\u00e5got skulle h\u00e4nda med den eller de enheter du har din wallet p\u00e5. Har du inte din seed phrase \u00e4r dina bitcoin o\u00e5tkomliga f\u00f6r evigt om n\u00e5got skulle h\u00e4nda. Lika viktigt \u00e4r det att ingen annan f\u00e5r tillg\u00e5ng till din seed phrase. Precis som du sj\u00e4lv kan \u00e5terst\u00e4lla din wallet om n\u00e5got h\u00e4nder s\u00e5 kan en obeh\u00f6rig som f\u00e5tt tillg\u00e5ng till seed phrasen n\u00e4r som helst \u00e5terst\u00e4lla den och flytta bitcoinen n\u00e5gon annanstans och d\u00e5 \u00e4r de borta f\u00f6r alltid.<\/p>\n\n\n\n Bitcoin \u00e4r en av de f\u00f6rsta digitala valutorna som anv\u00e4nder peer-to-peer (P2P)-teknologi f\u00f6r att underl\u00e4tta omedelbara betalningar. De oberoende individerna och f\u00f6retagen som \u00e4ger den styrande datorkraften och deltar i bitcoinn\u00e4tverket, bitcoin ”miners” ansvarar f\u00f6r bearbetningen av transaktionerna p\u00e5 blockchain och motiveras av bel\u00f6ningar (framst\u00e4llning av nya bitcoin) och transaktionsavgifter som betalas i bitcoin.<\/p>\n\n\n\n Dessa miners kan ses som en decentraliserad myndighet som uppr\u00e4tth\u00e5ller trov\u00e4rdigheten f\u00f6r bitcoinn\u00e4tverket. Nya bitcoins sl\u00e4pps till miners med en fast, men periodiskt sjunkande takt. Det finns bara 21 miljoner bitcoins som kan framst\u00e4llas totalt. Fr\u00e5n och med september 2021 finns det \u00f6ver 18,8 miljoner bitcoin och mindre \u00e4n 2,25 miljoner bitcoin kvar att mina.<\/p>\n\n\n\n P\u00e5 detta s\u00e4tt fungerar bitcoin och andra kryptovalutor annorlunda \u00e4n fiatvaluta. I centraliserade banksystem sl\u00e4pps valutan i en takt som matchar varutillv\u00e4xten. Detta system \u00e4r avsett att uppr\u00e4tth\u00e5lla prisstabilitet. Ett decentraliserat system som bitcoin f\u00f6ljer en algoritm som \u00e4r f\u00f6rprogrammerad att sl\u00e4ppa nya bitcoin med ett f\u00f6rbest\u00e4mt intervall och detta g\u00e5r inte att p\u00e5verka.<\/p>\n\n\n\n Bitcoin mining \u00e4r processen att skapa nya bitcoins genom att l\u00f6sa extremt komplicerade matematiska problem som verifierar transaktioner i valutan. N\u00e4r en bitcoin lyckas brytas f\u00e5r minern en f\u00f6rutbest\u00e4md m\u00e4ngd bitcoin.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6r att framg\u00e5ngsrikt l\u00e4gga till ett block t\u00e4vlar bitcoinminers om att l\u00f6sa extremt komplexa matematiska problem som kr\u00e4ver anv\u00e4ndning av dyra datorer och enorma m\u00e4ngder el. Den maskinvara som kr\u00e4vs kallas Application Specific Integrated Circuits, eller ASIC, och kan kosta upp till $10 000. ASIC f\u00f6rbrukar enorma m\u00e4ngder el, vilket har dragit p\u00e5 sig kritik fr\u00e5n milj\u00f6grupper och begr\u00e4nsar miners l\u00f6nsamhet.<\/p>\n\n\n\n Om en miner lyckas l\u00e4gga till ett block i blockkedjan kommer de att f\u00e5 6,25 bitcoins som bel\u00f6ning. Bel\u00f6ningsbeloppet halveras ungef\u00e4r vart fj\u00e4rde \u00e5r, eller var 210 000 block. I augusti 2021 handlades bitcoin till cirka $48 000, vilket g\u00f6r 6,25 bitcoins v\u00e4rda cirka $300 000.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Vad \u00e4r Bitcoin? Bitcoin \u00e4r ett n\u00e4tverk, en blockkedja (blockchain) och en digital valuta som skapades i januari 2009. Den \u00e4r utvecklad fr\u00e5n id\u00e9erna framtagna av den mystiska Satoshi Nakamoto. Ingen vet \u00e4n idag vilken Satoshi Nakamoto \u00e4r, om det \u00e4r en ensam person eller en grupp av personer. \u00c4n idag \u00e4r identiteten p\u00e5 den […]\n","protected":false},"author":2,"featured_media":14,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"page-right-sidebar.php","meta":{"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/btcln.se\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/55"}],"collection":[{"href":"https:\/\/btcln.se\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/btcln.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/btcln.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/btcln.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=55"}],"version-history":[{"count":29,"href":"https:\/\/btcln.se\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/55\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":324,"href":"https:\/\/btcln.se\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/55\/revisions\/324"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/btcln.se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/14"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/btcln.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=55"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
Bitcoin: A Peer-to-Peer Electronic Cash System<\/a> (Originalet p\u00e5 engelska)
Bitcoin: Ett peer-to-peer elektroniskt kontantsystem<\/a> (Svensk \u00f6vers\u00e4ttning)<\/p>\n\n\n\nAtt f\u00f6rst\u00e5 Bitcoin<\/h2>\n\n\n\n
<\/a><\/figure>\n\n\n\nVar och hur lagrar man bitcoin?<\/h2>\n\n\n\n
<\/a><\/figure><\/div>\n\n\n\nPeer-to-Peer-teknik<\/h2>\n\n\n\n
Bitcoin mining<\/h2>\n\n\n\n
<\/a><\/figure>\n\n\n\n