Bitcoin – Ett system och en digital valuta

Vad är Bitcoin?

Bitcoin är ett nätverk, en blockkedja (blockchain) och en digital valuta som skapades i januari 2009. Den är utvecklad från idéerna framtagna av den mystiska Satoshi Nakamoto. Ingen vet än idag vilken Satoshi Nakamoto är, om det är en ensam person eller en grupp av personer. Än idag är identiteten på den eller de personer som skapade tekniken är fortfarande ett mysterium. Bitcoin erbjuder löfte om lägre transaktionsavgifter än traditionella betalningsmekanismer online, och till skillnad från statligt utgivna valutor så är bitcoin helt decentraliserad.

Bitcoin är känt som en typ av kryptovaluta eftersom den använder kryptografi för att hålla den säker. Det finns inga fysiska bitcoins, bara saldon som förvaras i en offentlig liggare (blockchain, blockkedja) som alla har transparent tillgång till och full insyn i (även om varje post i sig är krypterad). Alla bitcoin-transaktioner verifieras av en enorm mängd datorkraft via en process som kallas ”mining” och genom de tiotusentals så kallade ”noder” som finns över hela världen. Bitcoin utfärdas eller stöds inte av några banker eller regeringar, och inte heller är en enskild bitcoin värdefull som en vara. Trots att bitcoin inte ses som en valuta i de flesta delar av världen, är bitcoin mycket populärt och har utlöst lanseringen av tusentals andra kryptovalutor, kollektivt kallade altcoins. Bitcoin förkortas vanligtvis som ”BTC” när den handlas på olika exchanges. När man skriver om bitcoin och man använder stort B avser man blockkedjan, lite b används när man skriver om bitcoin som valuta.

Vad är utmärkande för bitcoin?

Bitcoin lanserades 2009 och är världens största kryptovaluta efter börsvärde.
Till skillnad från fiat-valuta skapas, distribueras, handlas och lagras bitcoin med hjälp av ett decentraliserat bokföringssystem, det som kallas för blockchain (blockkedja på svenska).
Bitcoins historia som ”store of value” har varit turbulent och volatil, den har gått igenom flera cykler av uppgångar och nedgångar under sin relativt korta livslängd.
Som den första virtuella valutan och dess utbredd popularitet och framgång har bitcoin inspirerat en mängd andra kryptovalutor i dess kölvatten.
En bitcoin är delbar till åtta decimaler (100 miljoner av en bitcoin), och denna minsta enhet kallas en Satoshi.

Bitcoins vitbok eller Whitepaper som det heter på engelska. Detta är Satoshi Nakamotos originaldokument som beskriver Bitcoin.
Bitcoin: A Peer-to-Peer Electronic Cash System (Originalet på engelska)
Bitcoin: Ett peer-to-peer elektroniskt kontantsystem (Svensk översättning)

Att förstå Bitcoin

Övergripande och förenklat beskrivet består Bitcoinsystemet av en stor samling datorer (även kallade ”noder”) och ASICs (Application Specific Integrated Circuits) som är ”miners” som alla kör bitcoins kod och som minar (framställer) nya bitcoins och lagrar dem i blockkedjan samt att de verifierar alla transaktioner som genomförs i blockkedjan. Metaforiskt kan en blockkedja ses som en samling block (därav namnet blockchain). I varje block finns en samling transaktioner. Eftersom alla datorer som driver och verifierar blockkedjan har samma lista över block och transaktioner helt öppet och transparent och kan se dessa nya block skapas och fyllas med nya bitcointransaktioner så kan ingen lura systemet.

Vem som helst, oavsett om de kör en bitcoin-nod eller inte, kan se dessa transaktioner genomföras i realtid. För att någon skulle kunna lura eller påverka Bitcoins blockkedja skulle de behöva använda minst 51% av den datorkraft som driver blockkedjan idag. När detta skrivs (2021-10-14) består Bitcoins blockkedja av 13 615 fulla noder och detta antal ökar hela tiden. För att ta kontroll över minst 51% av noderna skulle det krävas ett enormt kapital samt tillgång till enorma mängder energi. Detta tillsammans gör att en sådan attack är i princip omöjlig att genomföra. Men om en attack mot förmodan skulle genomföras så skulle bitcoinminers och nodoperatörer, de människor som deltar i och driver bitcoinnätverket med sina datorer och ASICs sannolikt göra en så kallad ”fork” (gaffel) till en ny blockkedja, vilket gör ansträngningen för att ta kontroll över blockkedjan är bortkastad.

Var och hur lagrar man bitcoin?

Alla bitcoins existerar i blockkedjan och de lämnar aldrig den. För att kunna hantera bitcoin måste du ha en wallet (plånbok). Termen ”plånbok” är lite missvisande, eftersom bitcoins decentraliserade karaktär innebär att den aldrig lagras ”i” en plånbok, utan snarare distribueras på blockkedjan. Men det är din wallet som innehåller dina offentliga och privata ”nycklar” och det är det som ger dig tillgång till dina bitcoin. Dessa nycklar är långa strängar av siffror och bokstäver och de är länkade genom den matematiska krypteringsalgoritmen som användes för att skapa dem. Den offentliga nyckeln (jämförbar med ett bankkontonummer) är publik och fungerar som en adress till vilken andra kan skicka bitcoin. Din privata nyckel används för signering när du ska skicka bitcoin.

När du skapar en wallet så skapas också i de allra flesta fall en så kallad seed phrase, en sträng av ord som finns definierade i en ordlista som kallas för BIP39 som består av 2048 ord. De flesta wallets använder en seed phrase som består av 12 eller 24 ord från denna ordlista. Seed phrasen är din backup till dina bitcoin. Så länge du har din seed phrase så kan du återställa din wallet oavsett om datorn kraschat, mobilen har gått sönder eller du har tappat bort mobilen eller var du nu har haft din wallet. Det är oerhört viktigt att du lagrar din seed phrase säkert om något skulle hända med den eller de enheter du har din wallet på. Har du inte din seed phrase är dina bitcoin oåtkomliga för evigt om något skulle hända. Lika viktigt är det att ingen annan får tillgång till din seed phrase. Precis som du själv kan återställa din wallet om något händer så kan en obehörig som fått tillgång till seed phrasen när som helst återställa den och flytta bitcoinen någon annanstans och då är de borta för alltid.

Peer-to-Peer-teknik

Bitcoin är en av de första digitala valutorna som använder peer-to-peer (P2P)-teknologi för att underlätta omedelbara betalningar. De oberoende individerna och företagen som äger den styrande datorkraften och deltar i bitcoinnätverket, bitcoin ”miners” ansvarar för bearbetningen av transaktionerna på blockchain och motiveras av belöningar (framställning av nya bitcoin) och transaktionsavgifter som betalas i bitcoin.

Dessa miners kan ses som en decentraliserad myndighet som upprätthåller trovärdigheten för bitcoinnätverket. Nya bitcoins släpps till miners med en fast, men periodiskt sjunkande takt. Det finns bara 21 miljoner bitcoins som kan framställas totalt. Från och med september 2021 finns det över 18,8 miljoner bitcoin och mindre än 2,25 miljoner bitcoin kvar att mina.

På detta sätt fungerar bitcoin och andra kryptovalutor annorlunda än fiatvaluta. I centraliserade banksystem släpps valutan i en takt som matchar varutillväxten. Detta system är avsett att upprätthålla prisstabilitet. Ett decentraliserat system som bitcoin följer en algoritm som är förprogrammerad att släppa nya bitcoin med ett förbestämt intervall och detta går inte att påverka.

Bitcoin mining

Bitcoin mining är processen att skapa nya bitcoins genom att lösa extremt komplicerade matematiska problem som verifierar transaktioner i valutan. När en bitcoin lyckas brytas får minern en förutbestämd mängd bitcoin.

För att framgångsrikt lägga till ett block tävlar bitcoinminers om att lösa extremt komplexa matematiska problem som kräver användning av dyra datorer och enorma mängder el. Den maskinvara som krävs kallas Application Specific Integrated Circuits, eller ASIC, och kan kosta upp till $10 000. ASIC förbrukar enorma mängder el, vilket har dragit på sig kritik från miljögrupper och begränsar miners lönsamhet.

Om en miner lyckas lägga till ett block i blockkedjan kommer de att få 6,25 bitcoins som belöning. Belöningsbeloppet halveras ungefär vart fjärde år, eller var 210 000 block. I augusti 2021 handlades bitcoin till cirka $48 000, vilket gör 6,25 bitcoins värda cirka $300 000.